itadakimasu!

Eller peran, som vi säger här uppe i Sveriges mitt. Det är i alla fall vad jag har bäddat ner i jorden idag, i vad som kan vara Sveriges minsta pyttelilla potatisland. Jag hade lite hjälp av Zelda förstås, men hon är mer inriktad på att fånga in maskar och skalbaggar som hon "planterar" i sin kruka med jord. 



Jag är långt ifrån någon expert inom potatisodling, men tycker att det har gett hyfsad utdelning tidigare år trots att jag nog inte alls gör exakt som man ska. Kanske är det lite tidigt att plantera ut dem nu, vad jag hört ska jorden ha uppnått en viss temperatur för att det ska vara någon vits egentligen. Nu ska det ju förstås inte göra något om man planterar ut dem tidigare än brukligt, det enda som händer är att de inte börjar ta fart och växa ordentligt och lämnar därmed finfin jord till snabbväxande ogräs. Men eftersom jag har ett superlitet potatisland så gör det inte så himla mycket. 



Jag gräver ner, och Zelda gräver upp.



Får hjälp med bevattning av moder natur ikväll. Och detta vet jag inte enbart för att mörka moln omger oss för tillfället, det märks även på att det stinker ko-tarm utanför huset. Vi har åkermark ganska nära på varje sida av vår tomt, och bönderna brukar sprida sin dynga när de vet att det ska regna. Trots detta så tycker jag fortfarande att det är sjukt härligt att bo på landet.

Något av det trökigaste man kan sysselsätta sig med är att rensa ogräs i odlingar. Men man får stå sitt kast om man planerar dåligt. Igår gav jag mig in i kampen mot det överbefolkade jordgubbslandet vi har byggt ihop på vår gård. Idag avslutade jag projektet, med hjälp av husbonden och Zelda. Säga vad man vill om trökiga saker, men det är löjligt härligt när de är avklarade! 







Lade till en mittgång i år, så man kommer åt alla plantor ordentligt. Var halvsvårt att rensa ogräs och upptäcka alla jordgubbar överallt förra året. Ignorera gärna den fina böjen på den fina gången. Hursomhelst så är gödning på plats, och en hel hög med jordgubbsplantor samt ogräs borttaget. Ska försöka få hit lite flis i dagarna så vi kan avsluta projektet.

Förra året så skrev jag lite om en växt som var ny för oss, nämligen smultronspenat. Nu kan vi konstatera att den frösår sig med extrem välvilja och lätthet. Jag har idag fått skala av det översta jordlagret i rabatten för att slippa ha en dedikerad smultronspenatrabatt. Hursomhelst så var det lite kul att den var så otroligt lättodlad. Får väl iofs se hur länge det tar innan jag ångrar mitt val av planta. Man vill ju gärna ha frodiga, snabbväxande växter, men det finns väl en viss gräns. Denna sommar får den skördas ordentligt innan fröna börjar mogna.



En liten del av den rödgröna mattan som dolde sig under fjolårets smultronspenatrester

Förra årets fröbeställning innehöll en påse med jordnötsfrön (nötter), som man stoppar ner i jorden för att få upp en egen jordnötsplanta. Men förra året ville ingen av de sådda nötterna gro, de började mögla och sedan var det bara att kasta dem. Men i år! I år har vi faktiskt fått en nöt att gro! Så nu håller vi tummarna att den ska överleva ett tag. Den växer som så att blomskotten borrar ner sig i jorden och utvecklar där så kallade jordnötter. Så nu är det bara att vänta och se. Håller tummarna för att vi iaf kommer att få några blommor på den. 

Här har vi tagit tidigt sommarlov. Zelda berättade för sin mormor i söndags att hon har slutat med dagis. Jaha, tänkte vi, det kan hon väl få. Hon går ju ändå för sin egen skull just nu, eftersom jag är föräldraledig och Ulf jobbar vilka tider han vill. Hon får gå de dagar hon vill tills hennes riktiga sommarlov börjar den 13:e juni.